Entreprenörskap och moderskap

För oss mödrar som haft den otroliga turen att vara född i västvärlden är ofta inte mödradödlighet en oro. Den svenska förlossningsvården är betydligt bättre än liknande vård i många andra länder. Våra utmaningar kommer istället ofta när barnet redan har fötts. Har man tagit sig igenom förlossningen utan komplikationer vill man inte sällan tillbaks till vardag, arbetsliv och allt vad det innebär. Men som kvinna och moder har man ofta andra förväntningar på sig än vad män har. I vissa kretsar kan det till och med vara tabu att vilja fokusera på karriären när man har småbarn hemma. Detta dilemma har jag slitits med sedan jag fick min förstfödda. Jag är uppvuxen i en familj som genomsyrats av entreprenörskap och efter jag fick barn kände jag att det var dags att förverkliga mina drömmar inom yrkeslivet. Men att vara nybliven mamma och entreprenör var inte helt okomplicerat.

Att vara kvinna och moder inom företagsvärlden

De flesta som tänker sig en framgångsrik entreprenör ser inte sällan en gråhårig gubbe i kostym framför sig. Bilden av en ung kvinna, som dessutom just fött barn, är inte vad de flesta förknippar med en företagare. Men även om dessa stereotypa föreställningar fortfarande finns kvar så är det mycket som har ändrats på själva arenan för företagande. Vi blir allt fler kvinnliga egenföretagare i Sverige. Detta trots att vi inte får den uppmärksamhet som förtjänas.

När jag själv beslutade mig för att starta mitt egna företag och förverkliga mina drömmar möttes jag av många åsikter. Både i min vänkrets och inom branschen så strömmade frågor in om hur jag skulle kunna kombinera mödraskap med entreprenörskap. Människor förutsätter alltså att huvudansvaret för mitt barn ligger på mig som mamma. Detta utan att ta hänsyn till att det finns en till förälder i mitt barns liv. Jag skulle såklart aldrig frånta mig ansvaret för mitt eget barn. Men att jag blivit mamma kan inte automatiskt innebära att det är det ända jag är. Precis som barnets fader har jag också visionära karriärsdrömmar som jag inte vill bortse från bara för att jag blivit förälder.

Hittills har det fungerat bra för mig att kombinera rollen som mamma och entreprenör. Genom ett delat ansvar över vårt barn kan jag ägna den tid jag behöver för att få mitt företag att växa. Det enda negativa i min upplevelse har faktiskt varit andras åsikter. Och dessa har jag med tiden lärt mig att inte bry mig om.

Finansiering under de första åren

När jag startade upp min egna verksamhet hade jag inte tillräckligt med eget kapital för att kunna bygga upp mitt företag så som jag ville. Intäkterna kom ganska snart efter uppstart men för att kunna erbjuda kvalitativa tjänster och produkter kände jag ganska snart att jag behövde ta in finansiering utifrån. Med anledning av detta började jag se över vilka alternativ det fanns när det kom till företagsfinansiering.

Till min lättnad har branschen för företagsfinansiering förnyat sig betydligt mer än vad bilden av vad en entreprenör är. När jag för 10 år sedan startade mitt första bolag (som sedan lades ner) var det i princip omöjligt att få finansiering. Åtminstone för sådana små och nischade bolag som mitt företag. Storbankerna var de enda man kunde vända sig till och dessa krävde ofta att man hade hög omsättning och kunde visa upp ett resultat med enbart svarta siffror.

När jag denna gång eftersökte finansiering via företagslån så möttes jag av ett betydligt mer öppet klimat. Numera finns det aktörer som erbjuder både företagslån utan säkerhet och checkkredit som inte bara kan nyttjas av stora etablerade bolag. Idag har startups och medelstora företag möjlighet att ta hjälp via företagsfinansiering för att kunna få verksamheten att växa i den takt man vill.

Att kombinera företag och barn

Nu har det gått ett tag sen sedan jag startade mitt företag och även tog in finansiering. Och jag har inte ångrat det en dag. Att kombinera företag och barn har gått betydligt bättre än jag hade förväntat mig. De dagar jag varit tvungen att vara föräldraledig eller behövt vabbat har jag kunnat sköta min verksamhet hemifrån. Visst, fokuset blir aldrig detsamma när man har en energifylld 5-åring som yr runt i lägenheten. Men ibland känns det bara som en lättnad att man kan ta lite pauser då och då för att rensa hjärnan.

Många är de dagar då jag skickar en tacksamhetens tanke för att jag blev född just i denna delen av världen. En del av världen som har den bästa mödravården samtidigt som vi är ett av världens mest jämlika land. Detta gör också att jag känner ett ansvar att göra vad jag kan för att hjälpa de som inte har det lika lätt.

Ny bok om krisen i förlossningsvården

Kris i förlossningsvården - ny bok kommer snartNär sommaren kommer utbryter det kaos i den svenska förlossningsvården. Det finns för få vårdplatser, för få barnmorskor och gravida kan behöva åka långväga för att få föda på sjukhus. Barnmorskorna pratar om kris och patientosäkerhet och gravida kvinnor oroar sig över att inte få en plats på förlossningen när det är dags.

Vi börjar bli vana vid krisrapporter om den svenska förlossningsvården och sommaren 2019 var inget undantag. I media har vi kunnat läsa om platsbrist, listningsstopp och barnmorskor som jobbat dubbla pass och om barnmorskor som bara fått några timmars vila mellan arbetspassen.

Varför blir det såhär år efter år? Jo, det saknas både barnmorskor och vårplatser. De senaste åren har flera förlossningsavdelningar lagts ner. Du har säkert hört talas om både BB Sofia och BB Sollefteå. Nu i sommar stängdes också förlossningen i Karlstad. Rätt eller fel kan säkerligen diskuteras. Men hur man än vrider och vänder på problemet så saknas det vårdplatser. Detta gäller inte heller bara under sommarmånaderna, på vissa håll i landet är det kris året om.

Ny bok om BB-krisen

Snart kommer en ny bok: BB-krisen – sveket vid livets början av journalisten Lisa Bjurwald. Hon har tittat närmre på den svenska förlossningsvården och delar med sig av iakttagelser och intervjuer i boken.  Där presenterar hon också lösningar på hur man kan komma tillrätta med problemet. Boken har inte kommit ut än, men den finns att förhandsbeställa hos de stora bokhandlarna på nätet. Boksläppet sker den 17:e september och priset ligger på 189 kr.

Senare samma månad kommer Lisa Bjurwald vara med på bokmässan och marknadsföra nya boken.

Det ska bli intressant att se om nya boken kan sticka ut och komma att skapa debatt.

Problematiken med klipp vid förlossning

Klipp, episotomi eller perineotomi. Olika benämningar men de har samma funktion – att klippa ett snitt för att underlätta förlossningen. Tanken med denna åtgärd är att man gör ett snitt på kvinnan som föder, mellan vaginan och analöppningen för att få mer plats när barnet ska ut. Det är en relativt vanlig procedur runt om i världen, samtidigt som det är ett mycket omdiskuterat ingrepp.

Med ett klipp, som det vanligtvis kallas, så förstoras öppningen på den födande kvinnan. Tanken är att barnet kommer ut lättare och att det blir en enklare födsel. Snittet görs genom den hud och de muskler som finns i mellangården och sys sedan ihop av läkare. Komplikationerna efteråt är dock problematiska och många kvinnor får problem med fler bristningar efteråt.

Proceduren började genomföras med tanke på modern, att ett kirurgiskt rent snitt läker bättre än en naturlig bristning. Problemet blir dock att ett snitt kan ge följder som djupare bristningar och problem med vävnader längre in i kroppen och musklerna. En naturlig bristning kan ge ytligare bristningar som läker lättare. Man kan likna det med en bit tyg: om du skär ett snitt i kanten av tyget så är det lättare att riva sönder, än om det bara är fransigt i kanten.

Dessa procedurer används som sagt ganska flitigt i många delar av världen, och det är inte ovanligt att kvinnan sys ihop för hårt efteråt. Detta kallas för ”husband stitch” och syftar på att läkaren syr ihop vaginan för tight i förhoppning om att det sexuella umgänget ska bli mer njutbart efteråt. Problemet här, förutom att det är ett felaktigt ingrepp utan kvinnans medgivande, är att det inte läker rätt. Öppningen blir visserligen mindre och kanske blir detta mer njutbart för en potentiell manlig partner, men det förstör mycket för kvinnan. Läkeprocessen tar längre tid, musklerna försvinner och hennes känsel försvinner även den. Samlag blir obekvämt, smärtsamt och inte längre njutbart.

Som ni ser är problematiken kring detta stor. Med husband stitch blir objektifieringen av kvinnan ännu tydligare, eftersom ingreppet syftar på att i första hand tillfredsställa mannen i förhållandet. Ett kirurgiskt snitt innebär också en stor risk för infektioner, som verkligen inte behövs efter en förlossning.

Än en gång, medvetenhet ger kunskap och med kunskap blir förhållandena för kvinnorna bättre.

Stöd kampen mot mödradödlighet och betala bilköp med kortet

HjälporganisationerUNICEF och SIDA är två hjälporganisationer som jobbar med att förbättra människors levnadsvillkor. De fokuserar därmed också på mödradödlighet och gör insatser både på individnivå och samhällsnivå. Dessutom bidrar de med att sprida kunskap om problemet så att du och jag kan hjälpa till antingen med frivilligarbete eller genom att skänka pengar.

För att minska dödligheten bland mödrar har SIDA bland annat gjort en aktiv insats på plats i Indien där de finansierade utbildning av barnmorskor. I dag bidrar de bland annat till att förbättra kvinnors hälsa i Bangladesh.

Amnesty är en annan organisation som är engagerad i den höga mödradödligheten i världen. De försöker bilda opinion och ställa krav på regeringar att satsa på kvinnors hälsa.

Hur kan du hjälpa?

I dag är många hjälporganisationer duktiga på att ge konkreta exempel på vad en donation kan bidra till, exempelvis kan 115 kronor ge 25 personer vaccin mot mässling och polio. Hos många välgörenhetsorganisationer kan man också välja vad man vill att pengarna ska gå till. Exempelvis kan man köpa ovan nämnda vaccinationspaket i UNICEF:s webbshop och på så sätt bidra till att fler kan vaccineras. Där kan man också köpa ett barnmorskepaket för 17 729 kr så att fler kvinnor kan få hjälp av mobila barnmorsketeam. Exakt vad som ingår i paketet förutom basutrustning framfår tyvärr inte. Det hade varit intressant att veta lite mer exakt vad de där 17 729 kr räcker till.

Hos Röda Korset finns däremot lite tydligare information. Där kan man välja att bidra till en hälsoklinik i Somalia. För 22 145 kr per månad kan man driva en klinik med sjukvårdsutbildad personal som läkare, barnmorskor och sjuksköterskor.

Så känner du för att bidra kan du antingen välja att bidra till specifika ändamål genom att köpa sådana här produkter hos UNICEF eller Röda Korset. Det finns produkter från några tior och uppåt. Men man kan också välja att skänka pengar direkt till organisationen.

En bra sak som både Röda Korset och UNICEF har på sina webbshoppar, det är att man kan tipsa sina vänner på facebook om att man kan köpa olika typer av hjälpprodukter. På så sätt kan man sprida budskapet om hur man kan hjälpa till.

I dag är det också ofta lätt att skänka pengar till välgörenhet. Swish eller SMS är två smidiga metoder man kan använda om man vill bidra.

Hos en del hjälporganisationer kan man starta sin egen insamling på nätet. Jag vet inte exakt hur det fungerar, men är du intresserad kan du ta reda på mer hos till exempel Röda Korset eller Läkare utan gränser.

Stöd genom betalkort

En del organisationer har avtal med betalföretag så att du kan bidra med pengar varje gång du betalar med ditt kredit- eller kontokort. Hos Rädda Barnen kan du till exempelvis skaffa ett MasterCard och på så sätt stödja organisationen. Ju mer du använder kortet desto mer pengar får Rädda Barnen. Du kan använda kortet vid  stora inköp som en bil eller bara när du går och handlar. Du kan läsa mer om bilköp på alltombillan.se, där finns också information om finansiering och vad man ska tänka på innan bilköpet.

Att ansluta sitt konto till ett betalkort från någon av hjälporganisationerna är ett enkelt sätt att bidra utan att det kostar något.  Hos Rädda Barnen donerar Ecster 0,5% till Rädda Barnen av varje krona du handlar för. Tänk bara på hur mycket pengar det blir på ett år om du använder kortet till matinköp, tanka bilen, boka resor med mera.

Fakta om förlossningsskador och försäkringar

FörlossningsskadorFörutom att kvinnor löper risk att dö i samband med förlossningen så riskerar de att drabbas av förlossningsskador. Dessa kan vara mer eller mindre allvarliga. Ofta kan en skicklig läkare åtgärda skadan, men då krävs att kvinnan får adekvat vård i tid. Om en allvarlig förlossningsskada förblir obehandlad kan det leda till allvarliga men som urin- och avföringsläckage, infektioner, smärta med mera.

Det är inte bara efter förlossningen det är viktigt att kvinnor får hjälp med sin skada, det är också viktigt med uppföljning och om det behövs, även ytterligare operationer. Men det bästa medlet mot förlossningsskador är det förebyggande arbetet. Enligt undersökningar så kan barnmorskor använda sig av olika metoder som skyddar kvinnor från att drabbas av allvarliga skador i underlivet under förlossningen. Alla förlossningsskador kan givetvis inte förebyggas, men studier tyder på att det finns stora möjligheter att minska risken.

Andra saker som ökar risken för skador är övervikt, hög ålder, att man måste använda sugklocka och tunga barn.

I Sverige är mödradödligheten förhållandevis låg, men förlossningsskador drabbar desto fler. Enligt nya rapporter drabbas varannan kvinna av någon typ av underlivsskada i samband med förlossningen. Allvarliga skador, så kallad total sfinkterruptur, drabbar ungefär 4-5% av kvinnorna, men det finns de som menar att siffran är betydligt högre i verkligheten. De svenska siffrorna jämförs ofta med Finland som har en betydligt lägre andel kvinnor som drabbas av allvarliga förlossningsskador.

Hur ser det då ut globalt? Såhär skriver UNICEF på sin webbsida om mödradödlighet och förlossningsskador:

”För varje kvinna som dör av komplikationer under förlossningen går det ytterligare 20 kvinnor som lider av infektioner, skador och bestående funktionshinder. Många blir aldrig behandlade, vilket kan leda till livslånga smärtor, samt att de får svårt att delta i samhällslivet och blir socialt utstötta” Källa: UNICEF.se

Att drabbas av en förlossningsskada kan alltså leda till katastrof, inte bara i de länder där man blir socialt utstött. Det kan även få enorma konsekvenser för alla kvinnor om man får svårt att jobba, ha ett aktivt och socialt liv eller ha ett sexuellt samliv med sin partner.

I Sverige pågår tack och lov en debatt i ämnet och många bloggar om sina skador vilket ökar kunskapen i samhället och ger andra kvinnor mod att söka hjälp. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att råka ut för en allvarlig underlivsskada i ett land där ämnet är tabu och där jag kanske inte har råd att få läkarvård.

Problemet med förlossningsskador måste uppmärksammas, vården måste få kännedom om hur stort problemet är och vårdpersonal måste börja prata om ämnet så att man kan ta till sig nya rön och implementera nya metoder. Jag tror och hoppas att detta är i full gång och att antalet skador kommer sjunka snabbt inom en snar framtid.

I Sverige har vi förutom större öppenhet också ett större skyddsnät som fångar upp oss när vi får problem. Vi har till exempel nästan gratis sjukvård och de flesta har en bra försäkring som går in och stöttar ekonomiskt vid olycksfall, du kan läsa mer om försäkringar hos alltomspara.se. Man kan också söka ersättning enligt patientskadelagen hos Löf som står för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag om man råkar ut för en vårdskada, dock är det långt ifrån säkert att man beviljas ersättning, men möjligheten finns att få sin sak prövad.

Om du är gravid finns det dessutom speciella försäkringar att teckna för dig och ditt ofödda barn, så kallad graviditetsförsäkring.  Har du en sådan försäkring kan du eventuellt få ersättning för förlossningsskador, kolla med försäkringsbolaget eller läs försäkringsvillkoren.  Dessutom har alla som jobbar rätt att söka sjukersättning från Försäkringskassan om vi blir sjukskrivna och inte kan jobba.

Detta skydd står många kvinnor i världen helt utan och det måste ändras.

Millenniemål nr 5 och hur det går

Millenniemålen är 8 mål som sattes under sista delen av 1990-talet. Fokus var mänsklig utveckling efter ett århundrade som präglats av krig och fattigdom. Det fanns en vilja hos politiker och världsledare att ta tag i de globala utvecklingsfrågorna och rikta fokus mot utsatta människor. I FN:s regi anordnades det konferenser med bland annat fokus på miljö, mänskliga rättigheter och fattigdom. Kofi Annan, FN:s dåvarande generalsekreterare tog initiativet till det så kallade millennietoppmötet. 147 stats- och regeringschefer från alla FN:s medlemsländer deltog och där enades det om att det fanns ett kollektivt ansvar i världen för att ge världen en positiv utveckling och med hänvisning till detta sattes det 8 mål, de så kallade millenniemålen. Dessa mål skulle vara uppnådda år 2015. Nu är det år 2016 och när man förra året gjorde avstamp på målen var det ungefär hälften som kunde klassas som godkända. Men ett av de mer komplicerade målen som inte är uppfyllt rör vårt ämne. Mål nr. 5: förbättra mödrahälsan, vilket innebar att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar.

Fortfarande dör det 800 kvinnor varje dag i samband med graviditet och förlossning. Flest kvinnor är det i utvecklingsländerna där det är brist på kunskap och utbildning, där fattigdomen är utpräglad och där gamla traditioner i stor grad lever kvar och flickor och kvinnor har låg status. Så det här målet hänger så klart ihop med flera av de andra millenniemålen bland annat mål nr. 3: öka jämställdhet och mål nr. 4: minska barnadödligheten. Men målet mödradödlighet går för långsamt. Det är smärtsamt och läskigt att det är Sierra Leone dör 1100 kvinnor per 100 000 födslar. Stora framsteg har gjorts men minskningen låg långt under den minskning på 5,5 procent årligen som krävdes för att uppnå målet. Statistiken kring ämnet är ofta också osäker, det är svårt att få fram tillförlitliga siffror. Men det här är tyvärr generellt ett lågt prioriterat ämne, flickors och kvinnors hälsa runt om i världen.

Störst risk är det för unga kvinnor. Tonårsfödslarna har minskat globalt men i områden som Latinamerika och Afrika söder om Sahara är antalet tonårsfödslar fortfarande hög. Det är i vissa länder vanligt att gifta bort unga flickor vars kroppar inte är redo att bli gravida och genomgå en förlossning. Det man vet är att det behövs kunskap och utbildad personal vid förlossningar och förbättrad mödravård är en avgörande faktor. År 2012 hade antalet kvinnor som fått någon form av mödravård ökat från 64% till 83% men det är fortfarande bara hälften av världens kvinnor som har tillgång till regelbunden mödravård. Mödravård är inte bara en avgörande faktor under en förlossning utan också för att hjälpa mamma under graviditeten med kostråd, malariabehandling och medicinering för att motverka att farliga sjukdomar som HIV inte smittar från mamma till barn.

Trots detta vet man att det inte bara är personal och mödravård som behövs. En viktigt beståndsdel för att nå målet är familjeplanering, dvs att ge utbildning i sexualkunskap och tillgång till preventivmedel, detta för att ge kvinnan en chans att själv bestämma när och om hon ska bli gravid. Tyvärr görs inte de investeringarna som krävs för detta och biståndet till familjeplanering har minskat. Man räknar med att det finns 140 miljoner kvinnor (i ett förhållande eller gifta) i världen som skulle behöva men saknar tillgång till preventivmedel. Men genom att satsa mer på detta skulle alltså mödradödligheten minska i och med minskning av graviditeter, och som följder skulle även barnadödligheten minska och behovet av aborter.

Det är med stor sorg man ser att detta inte prioriteras mera. Men vi kommer fortsätta upplysa och informera om detta för det är så viktigt. Vi måste kunna ge varje kvinna en chans att på ett säkert sätt genomgå en graviditet och att själv, när hon vill, få chansen att bli mamma på ett säkert och tryggt sätt.

Resa som gravid – resan kan bli dyrbar och sluta med lån

resa under graviditetI dag är vi vana vid att resa över hela världen och det är något många vill fortsätta göra även när de är gravida. Men det finns en del man bör tänka på innan man ger sig iväg eller bokar biljetter, detta tänkte jag berätta om i dagens inlägg.

Riskbedömning

Innan du som är gravid åker ut och reser bör du konsultera din barnmorska om råd. Det är också bra att ta reda på hur situationen ser ut i landet du ska resa till:

Är landet tryggt?
Vilka vacciner behöver du ha?
Finns det skadliga sjukdomar för gravida, ex Zicaviruset som brutit ut i bland annat Brasilien och som tros orsaka fosterskador.
Hur ser det ut med vårdmöjligheter? Kolla upp om landet har bra vård och om du har nära till sjukhus ifall du skulle behöva uppsöka läkare.

Tänk på detta

Innan du bokar resan bör du kontrollera vilka regler flygbolaget har när det gäller att flyga som gravid. De flesta bolag nekar gravida som är för långt gångna in i graviditeten från att resa eftersom de inte vill behöva nödlanda på grund av en för tidig förlossning. Gränsen brukar gå vid vecka 30-36 men det varierar mellan olika flygbolag och det beror också på om du ska flyga inom EU eller inte. Det kan också variera beroende på om du väntar ett eller flera barn och ibland kan du behöva skicka in läkarintyg innan du bokar resan.

Det du däremot bör känna till om du flyger senare än vecka 28 är att försäkringen inte brukar täcka några kostnader som en förlossning kan medföra. Det betyder med andra ord att du själv kan behöva stå för vårdkostnader, nödlandning, hemtransport med ambulansflyg med mera om förlossningen startar under resan. Därför är det jätteviktigt att du kollar hur ditt försäkringsskydd ser ut innan du ger dig av.

Även om du reser tidigare än vecka 28 så bör du försäkra dig om att du har rätt skydd ifall du skulle bli sjuk eller behöva söka vård. Börja med att se vad din hemförsäkring täcker, sen kan du kontakta försäkringsbolaget och komplettera med reseförsäkringar om du behöver det. Titta också på om du har någon försäkring via kreditkortet som du betalt resan med och vad den i så fall innehåller.

Ska du resa inom EU ska du ta med dig ett EU-kort som du visar upp om du måste söka akutvård, kortet gör så att du bara behöver betala samma avgift som landets invånare. Du beställer det kostnadsfritt från Försäkringskassan.

Jag har säkert glömt något angående försäkringar, men jag vill verkligen betona vikten av att ha ett fullgott skydd innan du reser iväg för annars kan det bli väldigt dyrbart om du skulle bli sjuk eller råka ut för en olycka. Så läs på ordentligt och kontakta försäkringsbolaget för att säkerställa att du har de försäkringar du behöver. Tänk också på att försäkringen oftast bara gäller för en viss tids utlandsvistelse, ska du vara borta länge är det bäst att fråga försäkringsbolaget om råd.

Skulle du bli sjuk eller föda barn utomlands utan att vara försäkrad kan du få betala för vården ur egen ficka. Detta kan kosta hundratusentals kronor, pengar som många inte har tillgängliga utan måste låna till. Skulle du hamna i en sådan situation är ett privatlån ett alternativ.

Det är inte heller bara vården som kan kosta pengar, om barnet föds för tidigt kan det behöva åka ambulansflyg hem, samma sak gäller dig som mamma om du insjuknar efter förlossningen. En sjuktransport hem kostar även det en rejäl slant som måste finansieras på något sätt. Befinner du dig långt från Sverige kan transporten kosta flera hundratusentals kronor.

Andra saker man kan tänka på innan man ger sig iväg är att ta med en kopia av den journal som handlar om graviditeten, då kan man visa upp den om man behöver vård utomlands. Fundera också på om du ska ta med dig några mediciner.
Väl utomlands gäller det precis som i Sverige att tänka på vad man äter. Fråga barnmorskan om råd innan du åker om vad för mat som går bra att äta och vad du ska undvika.

Förhoppningsvis har jag fått med det mest väsentliga man behöver tänka på innan man ska resa som gravid. Men jag rekommenderar att du gör lite extra research för att vara på den säkra sidan.

Barnvagnsmarschen

BarnvagnsmarschenRFSU (Riksförbundet För Sexuell Upplysning) är en av alla organisationer som jobbar för att minska mödradödligheten i världen. Varje år lyfter de fram problemet genom att anordna den så kallade barnvagnsmarschen runt om i landet. Tillsammans med barnvagnar och plakat marscherar man för att sätta ämnet i fokus. Samtidigt lämnar man också över en lista med krav som man vill att Sveriges regering ska jobba för att uppfylla, krav som ska förbättra kvinnors möjligheter till säkra graviditeter och förlossningar.

Frågorna som man vill att den svenska regeringen ska driva rör: Preventivmedel och rådgivning, förlossningsvård, lagliga aborter och sexualundervisning.

Att demonstrera med barnvagnar är inget nytt fenomen, metoden användes enligt RFSU redan 1937 då man i Köpenhamn demonstrerade för kvinnors rätt att göra abort. Men det var först 2010 som barnvagnsmarschen mot mödradödlighet startade i Sverige. Sedan dess har den växt och arrangeras nu på många håll i landet.

Varje år får ett antal demonstrationsdeltagare ett specialdesignat barnvagnsskydd, olika designer och konstnärer brukar få uppdraget varje år. Några som fått uppdraget är Liselott Watkins, Liv Strömquist och Lovisa Burfitt. Regnskydden säljs sen i butiker och överskottet från försäljningen går till RFSU:s kamp mot mödradödlighet.

Jag har inte hittat någon tydlig info hos RFSU om hur årets barnvagnsmarsch gick, men 2015 så samlade man ungefär 4000 deltagare. En av dem som deltog var statsminister Stefan Löfvén.

Om du känner att du vill hjälpa till och engagera dig i frågan så kan du hjälpa till att arrangera en barnvagnsmarsch på din ort om ni inte redan har en. Ju fler som får upp ögonen för detta gigantiska problem desto bättre! På RFSU:s webbplats kan du läsa om hur man går till väga om man vill anordna en barnvagnsmarsch.

Som jag redan skrivit tidigare så beror den höga mödradödligheten till stor del på ekonomiska möjligheter, både kvinnans egna ekonomi men också på ländernas ekonomiska möjligheter att bygga och driva högkvalitativa sjukhus och vårdinrättningar eller erbjuda gratis sjukvård. Kulturella faktorer och diskriminering spelar också roll för kvinnors möjligheter till preventivmedel, abort och god förlossningsvård. Detta kan förhoppningsvis sexualupplysning och rådgivning hjälpa till att förändra.

Men förändring kräver pengar och vilja. Barnvagnsmarschen syftar till att skapa vilja och få politikerna att ge mer pengar via bistånd för att stoppa mödradödligheten.

Jag vet inte om det arrangeras liknande manifestationer mot mödradödlighet på andra håll i världen, jag lyckades inte hitta någon information om det. Men om du som läsare vet om det finns några liknande demonstrationer så får du gärna skriva och berätta!

Senare i bloggen kommer jag berätta om lite andra organisationer som också fokuserar på mödradödlighet och jobbar för att få ner dödstalen. Även då kommer jag beskriva hur du som läsare kan hjälpa till om du vill agera för att förändra situationen i världen.

Förlossningens ordlista

För oss som föder barn i Sverige kan det finnas många nya ord vi möts av under förlossningen. Och det kan kännas skönt att känna att man har lite koll på läget. Föder man barn i andra delar av världen där det inte är samma fokus på kvinna och barn ser det tyvärr inte likadant ut men förlossningsvården i Sverige är väldigt inriktad på att du som födande ska känna dig aktiv i dina beslut som du tar tillsammans med en barnmorska eller förlossningspersonal. Jag tänkte börja med att ge er en liten ordlista på vanliga ord inom mödra- och förlossningsvård. Förlossningens A – Ö med ord som kan vara skönt att känna till.

Akupunktur – är en smärtlindring som kan ges till kvinnan under förlossningen. Ges främst under latensfasen och öppningsfasen.

Barnmorska – under en förlossning på sjukhus så är det alltid en barnmorska som är ansvarig för dig. Barnmorskan har oftast flera födande kvinnor samtidigt och är inte närvarande hela tiden under din förlossning. I och med schema och skiftbyten och beroende på hur lång din förlossning tar så kan barnmorskan bytas ut. Du ska känna dig trygg med din barnmorska och hur hen hanterar förloppet. Prata med personal eller be din partner göra annars. Det är också en barnmorska du har gått till på MVC och barnmorska som du möter på eftervården.

BB – det är till BB ni kommer när det är dags att föda barn och man vet att ni är den aktiva förlossningsfasen

BVC – står för barnvårdscentral och det är här ditt barn kommer vara inskrivet fram till skolåldern för att följa utvecklingen. En första kontroll av det nyfödda barnet görs här bara några dagar efter födseln.

CTG – med hjälp av CTG kan personal på förlossningen registrera barnets hjärtljud. Kontroller som kommer göras regelbundet under er förlossning.

Doula – vill man kan man ha en doula med sig under förlossningen. En doula är ingen barnmorska utan en person som kan ge den födande kvinnan med partner stöd och information under förlossningens gång.

Eftervården – till eftervården kommer ni efter förlossningen och barnet är fött. Här får ni eget eller delat rum och stanna kvar så länge som bestäms i samråd med barnmorska och läkare. Här finns utbildad personal som kan hjälpa er vid behov och frågor. Hur det ser ut mer specifikt skiljer sig från olika sjukhus. Kolla med din barnmorska på MVC för mer frågor.

EKG – om CTG visar att hjärtfrekvensen inte är som den ska på barnet under förlossningen så kan förlossningsläkare ta EKG för att närmre analysera barnets hjärtljud.

Epidural – är en medicinsk form av smärtlindring som kan ges till den födande kvinnan. Det är en ryggbedövning som sprutas in i ryggen av narkosläkare. Bestäms i samråd med barnmorska på förlossningen huruvida när och om det ska tas.

Förlossningsbrev – förlossningsbrev kan du skriva och ta med dig till BB när det är dags att föda. Här kan du formulera dina funderingar inför förlossningen, önskemål, oro osv. Be din partner att lämna över och gå igenom om du hellre vill.

Förvärkar – många kvinnor känner av någon form av förvärkar. Det är kroppens sätt att träna inför förlossningen och vissa känner av de tidigt redan från vecka 30 och andra känner aldrig av de. De kan också upplevas väldigt olika i styrka men oftast har de någon form av regelbundenhet till skillnad från sammandragningar.

Havandeskapsförgiftning – havandeskapsförgiftning kan drabba gravida kvinnor och är vanligast efter vecka 34. Symptom kan vara huvudvärk, svullnad och högt blodtryck. Det är oftast en lindrig variant men kan vara allvarligare former så prata med din barnmorska på MVC vid oro.

Igångsättning – ibland sker komplikationer under graviditeten så att en förlossningen behöver sättas igång på medicinsk väg. Då pratar man ofta om en igångsättning. Detta görs alltid i samråd med barnmorska och läkare och man får mycket information i förväg om hur den går tillväga. Anledningar kan till exempel vara havandeskapsförgiftning, överburenhet (efter graviditetsvecka 43) eller akuta tillstånd hos mamma eller barn.

Lustgas – är en medicinsk smärtlindring och den vanligaste vid förlossningar i Sverige som man andas in genom en mask eller ett rör. Tas i samråd med barnmorska på förlossning.

Profylaxandning – är en andningsmetod för att andas och slappna av på rätt sätt i samband med en förlossning för att lindra smärtan. Finns kurser att ta för blivande föräldrar som är nyfikna. Idag är det ganska vanligt att man inför en förlossning tränar någon form av profylax.

Sammandragning – är livmodermuskelns sätt att träna inför förlossningen. När den drar ihop sig får man en sammandragning och det är vanligt under graviditeten. De brukar inte göra ont och de brukar ge med sig om man vilar och tar det lugnt ett tag. Om de gör ont kan de vara att de gått över till förvärkar.

Sätesbjudning – är när fostret ligger med rumpan ner istället för det normala huvudet. Görs detta inför en förlossningen så tas alltid beslut i samråd med barnmorska och förlossningsläkare om man ska vidare med vaginal förlossning eller om kejsarsnitt ska genomföras.

Värk – en värk är när förvärk går över i regelbundenhet och kommer tätare. Alla upplever värkar olika men många beskriver de som stark mensvärk. När de blir tätare och kraftigare är det dags att åka in till förlossningen.

Mödrahälsovården minskar risken för kvinnor och barn

Jag avslutade ju mitt förra inlägg med att peka ut en del av det skyddsnät svenska kvinnor har till skillnad från kvinnor som är bosatta i andra länder. I dag tänkte jag fortsätta på det spåret och skriva om mödrahälsovård, något vi i Sverige tar för givet men som inte ens existerar på flera håll i världen.

Förutom att göra kontroller under graviditeten och efter förlossningen så ägnar man sig inom mödrahälsovården åt preventivmedelsrådgivning, ta cellprover och att hålla kurser för blivande föräldrar. Om man funderar på att göra abort kan man också vända sig till mödrahälsovården i vissa landsting.

Alla gravida kvinnor erbjuds ultraljud vilket görs mellan vecka 18-20. Syftet med undersökningen är att få fram ett beräknat datum för födsel men också att följa den blivande mamman och barnets utveckling så att man kan upptäcka och åtgärda en rad saker som kan vara skadliga för mamman och barnet. Exempelvis tar man prover för att upptäcka HIV, klamydia, syfilis och hepatit som är skadliga infektioner både för mor och barn. Om mamman har klamydia ökar risken att barnet föds för tidigt, barnet riskerar också att smittas under förlossningen. Så förutom att det är skadligt för mamman att ha klamydia som kan leda till sterilitet så innebär det också en stor risk för barnet.

Under graviditeten tar man också regelbundna urinprov för att upptäcka eventuella urinvägsinfektioner. Detta gör man eftersom infektionen lättare sprider sig till njurarna när man är gravid. En njurbäckeninflammation är en allvarlig sjukdom som kan skada njurarna och därför är det viktigt att förebygga att inflammationen når njurarna. Urinvägsinfektioner behandlas med antibiotika som skrivs ut på recept. Ta aldrig någon medicin som är utskriven till någon annan eftersom den kan skada dig eller barnet, utan gå till mödrahälsovården eller läkaren och få ett eget recept. Glöm inte tala om för läkaren att du är gravid så att denne kan välja ett läkemedel som är ofarligt för fostret.

Blodtryck och blodsocker är andra saker som barnmorskan kontrollerar på mödravårdskontrollerna när man är gravid, likaså blodgrupp eftersom det kan uppstå komplikationer om mamman är RH-negativ och fostret RH-positivt. Man tittar också på hur barnet mår och utvecklas och kan upptäcka till exempel hjärtfel som man kan åtgärda eller vara förberedd på när barnet väl är fött. Upptäcker man hjärtfel så kan man planera tidiga operationer på barnet och extra uppbackning kan finnas under förlossningen om något skulle ske akut. Också kromosomavvikelser som Downs Syndrom går att upptäcka med hjälp av ultraljud och det kan för många föräldrar kännas skönt att kunna förbereda sig och veta så mycket som möjligt om sitt blivande barn.  Många vill också ta reda på könet, om det är en pojke eller flicka och det går också oftast att se på ultraljud efter vecka 18.

Mycket av arbetat på MVC (förkortning på mödrahälsovård som ofta används) handlar om att möta blivande föräldrar med deras frågor och funderingar och vara ett stöd under den omvälvande resan det är att bli förälder. Via mödravårdscentralen kan man också träffa andra blivande föräldrar i samma sits. Det brukar arrangeras föräldragrupper då man oftast får sitta ner i små grupper och gå igenom förloppet av en förlossning tillsammans med barnmorska och hur livet när barnet väl fött kan te sig. Frågor kring amning, jämställdhet och familjen får en chans att att ventileras och man kan prata om både oron och glädjen inför den stundande förlossningen och livet efter.

Som nyblivna föräldrar går man även på efterbesök till MVC. Då gör man i regel en fysisk undersökning på mamman för att se så att allt ser bra ut i underlivet efter förlossningen och man kan också få stöd och råd i sitt nya liv som förälder. Det kan vara mycket tankar hos en nybliven mamma och pappa och då är det viktigt att ha någon där som lyssnar.

Detta är några av de delar som vår svenska mödravård fokuserar på i arbetet för att förbättra gravida och blivande föräldrars hälsa. Det är omvälvande att bli förälder och det är viktigt att få stöd och råd från människor runt omkring en. Ofta behöver man kanske någon som förstår och som kan lugna ner när allt känns övermäktigt. Sverige är inte unikt med detta men vi har en av världens bästa sjukvård för kvinnor och barn och det ska vi vara otroligt glada och tacksamma för och fortsätta arbetet med.