vård

Förlossningsskador

FörlossningsskadorFörutom att kvinnor löper risk att dö i samband med förlossningen så riskerar de att drabbas av förlossningsskador. Dessa kan vara mer eller mindre allvarliga. Ofta kan en skicklig läkare åtgärda skadan, men då krävs att kvinnan får adekvat vård i tid. Om en allvarlig förlossningsskada förblir obehandlad kan det leda till allvarliga men som urin- och avföringsläckage, infektioner, smärta med mera.

Det är inte bara efter förlossningen det är viktigt att kvinnor får hjälp med sin skada, det är också viktigt med uppföljning och om det behövs, även ytterligare operationer. Men det bästa medlet mot förlossningsskador är det förebyggande arbetet. Enligt undersökningar så kan barnmorskor använda sig av olika metoder som skyddar kvinnor från att drabbas av allvarliga skador i underlivet under förlossningen. Alla förlossningsskador kan givetvis inte förebyggas, men studier tyder på att det finns stora möjligheter att minska risken.

Andra saker som ökar risken för skador är övervikt, hög ålder, att man måste använda sugklocka och tunga barn.

I Sverige är mödradödligheten förhållandevis låg, men förlossningsskador drabbar desto fler. Enligt nya rapporter drabbas varannan kvinna av någon typ av underlivsskada i samband med förlossningen. Allvarliga skador, så kallad total sfinkterruptur, drabbar ungefär 4-5% av kvinnorna, men det finns de som menar att siffran är betydligt högre i verkligheten. De svenska siffrorna jämförs ofta med Finland som har en betydligt lägre andel kvinnor som drabbas av allvarliga förlossningsskador.

Hur ser det då ut globalt? Såhär skriver UNICEF på sin webbsida om mödradödlighet och förlossningsskador:

”För varje kvinna som dör av komplikationer under förlossningen går det ytterligare 20 kvinnor som lider av infektioner, skador och bestående funktionshinder. Många blir aldrig behandlade, vilket kan leda till livslånga smärtor, samt att de får svårt att delta i samhällslivet och blir socialt utstötta” Källa: UNICEF.se

Att drabbas av en förlossningsskada kan alltså leda till katastrof, inte bara i de länder där man blir socialt utstött. Det kan även få enorma konsekvenser för alla kvinnor om man får svårt att jobba, ha ett aktivt och socialt liv eller ha ett sexuellt samliv med sin partner.

I Sverige pågår tack och lov en debatt i ämnet och många bloggar om sina skador vilket ökar kunskapen i samhället och ger andra kvinnor mod att söka hjälp. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att råka ut för en allvarlig underlivsskada i ett land där ämnet är tabu och där jag kanske inte har råd att få läkarvård.

Problemet med förlossningsskador måste uppmärksammas, vården måste få kännedom om hur stort problemet är och vårdpersonal måste börja prata om ämnet så att man kan ta till sig nya rön och implementera nya metoder. Jag tror och hoppas att detta är i full gång och att antalet skador kommer sjunka snabbt inom en snar framtid.

I Sverige har vi förutom större öppenhet också ett större skyddsnät som fångar upp oss när vi får problem. Vi har till exempel nästan gratis sjukvård och de flesta har en bra försäkring som går in och stöttar ekonomiskt vid olycksfall, mer om försäkringar kan du läsa på alltomspara.se. Man kan också söka ersättning enligt patientskadelagen hos Löf som står för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag om man råkar ut för en vårdskada, dock är det långt ifrån säkert att man beviljas ersättning, men möjligheten finns att få sin sak prövad.

Om du är gravid finns det dessutom speciella försäkringar att teckna för dig och ditt ofödda barn, så kallade graviditetsförsäkringar.  Har du en sådan försäkring kan du eventuellt få ersättning för förlossningsskador, kolla med försäkringsbolaget eller läs mer om försäkringar för gravida här.  Dessutom har alla som jobbar rätt att söka sjukersättning från Försäkringskassan om vi blir sjukskrivna och inte kan jobba.

Detta skydd står många kvinnor i världen helt utan och det måste ändras.

Millenniemål nr 5 och hur det går

Millenniemålen är 8 mål som sattes under sista delen av 1990-talet. Fokus var mänsklig utveckling efter ett århundrade som präglats av krig och fattigdom. Det fanns en vilja hos politiker och världsledare att ta tag i de globala utvecklingsfrågorna och rikta fokus mot utsatta människor. I FN:s regi anordnades det konferenser med bland annat fokus på miljö, mänskliga rättigheter och fattigdom. Kofi Annan, FN:s dåvarande generalsekreterare tog initiativet till det så kallade millennietoppmötet. 147 stats- och regeringschefer från alla FN:s medlemsländer deltog och där enades det om att det fanns ett kollektivt ansvar i världen för att ge världen en positiv utveckling och med hänvisning till detta sattes det 8 mål, de så kallade millenniemålen. Dessa mål skulle vara uppnådda år 2015. Nu är det år 2016 och när man förra året gjorde avstamp på målen var det ungefär hälften som kunde klassas som godkända. Men ett av de mer komplicerade målen som inte är uppfyllt rör vårt ämne. Mål nr. 5: förbättra mödrahälsan, vilket innebar att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar.

Fortfarande dör det 800 kvinnor varje dag i samband med graviditet och förlossning. Flest kvinnor är det i utvecklingsländerna där det är brist på kunskap och utbildning, där fattigdomen är utpräglad och där gamla traditioner i stor grad lever kvar och flickor och kvinnor har låg status. Så det här målet hänger så klart ihop med flera av de andra millenniemålen bland annat mål nr. 3: öka jämställdhet och mål nr. 4: minska barnadödligheten. Men målet mödradödlighet går för långsamt. Det är smärtsamt och läskigt att det är Sierra Leone dör 1100 kvinnor per 100 000 födslar. Stora framsteg har gjorts men minskningen låg långt under den minskning på 5,5 procent årligen som krävdes för att uppnå målet. Statistiken kring ämnet är ofta också osäker, det är svårt att få fram tillförlitliga siffror. Men det här är tyvärr generellt ett lågt prioriterat ämne, flickors och kvinnors hälsa runt om i världen.

Störst risk är det för unga kvinnor. Tonårsfödslarna har minskat globalt men i områden som Latinamerika och Afrika söder om Sahara är antalet tonårsfödslar fortfarande hög. Det är i vissa länder vanligt att gifta bort unga flickor vars kroppar inte är redo att bli gravida och genomgå en förlossning. Det man vet är att det behövs kunskap och utbildad personal vid förlossningar och förbättrad mödravård är en avgörande faktor. År 2012 hade antalet kvinnor som fått någon form av mödravård ökat från 64% till 83% men det är fortfarande bara hälften av världens kvinnor som har tillgång till regelbunden mödravård. Mödravård är inte bara en avgörande faktor under en förlossning utan också för att hjälpa mamma under graviditeten med kostråd, malariabehandling och medicinering för att motverka att farliga sjukdomar som HIV inte smittar från mamma till barn.

Trots detta vet man att det inte bara är personal och mödravård som behövs. En viktigt beståndsdel för att nå målet är familjeplanering, dvs att ge utbildning i sexualkunskap och tillgång till preventivmedel, detta för att ge kvinnan en chans att själv bestämma när och om hon ska bli gravid. Tyvärr görs inte de investeringarna som krävs för detta och biståndet till familjeplanering har minskat. Man räknar med att det finns 140 miljoner kvinnor (i ett förhållande eller gifta) i världen som skulle behöva men saknar tillgång till preventivmedel. Men genom att satsa mer på detta skulle alltså mödradödligheten minska i och med minskning av graviditeter, och som följder skulle även barnadödligheten minska och behovet av aborter.

Det är med stor sorg man ser att detta inte prioriteras mera. Men vi kommer fortsätta upplysa och informera om detta för det är så viktigt. Vi måste kunna ge varje kvinna en chans att på ett säkert sätt genomgå en graviditet och att själv, när hon vill, få chansen att bli mamma på ett säkert och tryggt sätt.

Resa som gravid

resa under graviditetI dag är vi vana vid att resa över hela världen och det är något många vill fortsätta göra även när de är gravida. Men det finns en del man bör tänka på innan man ger sig iväg eller bokar biljetter, detta tänkte jag berätta om i dagens inlägg.

Riskbedömning

Innan du som är gravid åker ut och reser bör du konsultera din barnmorska om råd. Det är också bra att ta reda på hur situationen ser ut i landet du ska resa till:

Är landet tryggt?
Vilka vacciner behöver du ha?
Finns det skadliga sjukdomar för gravida, ex Zicaviruset som brutit ut i bland annat Brasilien och som tros orsaka fosterskador.
Hur ser det ut med vårdmöjligheter? Kolla upp om landet har bra vård och om du har nära till sjukhus ifall du skulle behöva uppsöka läkare.

Tänk på detta

Innan du bokar resan bör du kontrollera vilka regler flygbolaget har när det gäller att flyga som gravid. De flesta bolag nekar gravida som är för långt gångna in i graviditeten från att resa eftersom de inte vill behöva nödlanda på grund av en för tidig förlossning. Gränsen brukar gå vid vecka 30-36 men det varierar mellan olika flygbolag och det beror också på om du ska flyga inom EU eller inte. Det kan också variera beroende på om du väntar ett eller flera barn och ibland kan du behöva skicka in läkarintyg innan du bokar resan.

Det du däremot bör känna till om du flyger senare än vecka 28 är att försäkringen inte brukar täcka några kostnader som en förlossning kan medföra. Det betyder med andra ord att du själv kan behöva stå för vårdkostnader, nödlandning, hemtransport med ambulansflyg med mera om förlossningen startar under resan. Därför är det jätteviktigt att du kollar hur ditt försäkringsskydd ser ut innan du ger dig av.

Även om du reser tidigare än vecka 28 så bör du försäkra dig om att du har rätt skydd ifall du skulle bli sjuk eller behöva söka vård. Börja med att se vad din hemförsäkring täcker, sen kan du kontakta försäkringsbolaget och komplettera med reseförsäkringar om du behöver det. Titta också på om du har någon försäkring via kreditkortet som du betalt resan med och vad den i så fall innehåller.

Ska du resa inom EU ska du ta med dig ett EU-kort som du visar upp om du måste söka akutvård, kortet gör så att du bara behöver betala samma avgift som landets invånare. Du beställer det kostnadsfritt från Försäkringskassan.

Jag har säkert glömt något angående försäkringar, men jag vill verkligen betona vikten av att ha ett fullgott skydd innan du reser iväg för annars kan det bli väldigt dyrbart om du skulle bli sjuk eller råka ut för en olycka. Så läs på ordentligt och kontakta försäkringsbolaget för att säkerställa att du har de försäkringar du behöver. Tänk också på att försäkringen oftast bara gäller för en viss tids utlandsvistelse, ska du vara borta länge är det bäst att fråga försäkringsbolaget om råd.

Skulle du bli sjuk eller föda barn utomlands utan att vara försäkrad kan du få betala för vården ur egen ficka. Detta kan kosta hundratusentals kronor, pengar som många inte har tillgängliga utan måste låna till. Skulle du hamna i en sådan situation är ett privatlån ett alternativ, mer om privatlån finns att läsa här.

Det är inte heller bara vården som kan kosta pengar, om barnet föds för tidigt kan det behöva åka ambulansflyg hem, samma sak gäller dig som mamma om du insjuknar efter förlossningen. En sjuktransport hem kostar även det en rejäl slant som måste finansieras på något sätt. Här kan du läsa ett exempel på vad det kan kosta att föda barn utomlands.

Andra saker man kan tänka på innan man ger sig iväg är att ta med en kopia av den journal som handlar om graviditeten, då kan man visa upp den om man behöver vård utomlands. Fundera också på om du ska ta med dig några mediciner.
Väl utomlands gäller det precis som i Sverige att tänka på vad man äter. Fråga barnmorskan om råd innan du åker om vad för mat som går bra att äta och vad du ska undvika.

Förhoppningsvis har jag fått med det mest väsentliga man behöver tänka på innan man ska resa som gravid. Men jag rekommenderar att du gör lite extra research för att vara på den säkra sidan.

Förlossningens ordlista

För oss som föder barn i Sverige kan det finnas många nya ord vi möts av under förlossningen. Och det kan kännas skönt att känna att man har lite koll på läget. Föder man barn i andra delar av världen där det inte är samma fokus på kvinna och barn ser det tyvärr inte likadant ut men förlossningsvården i Sverige är väldigt inriktad på att du som födande ska känna dig aktiv i dina beslut som du tar tillsammans med en barnmorska eller förlossningspersonal. Jag tänkte börja med att ge er en liten ordlista på vanliga ord inom mödra- och förlossningsvård. Förlossningens A – Ö med ord som kan vara skönt att känna till.

Akupunktur – är en smärtlindring som kan ges till kvinnan under förlossningen. Ges främst under latensfasen och öppningsfasen.

Barnmorska – under en förlossning på sjukhus så är det alltid en barnmorska som är ansvarig för dig. Barnmorskan har oftast flera födande kvinnor samtidigt och är inte närvarande hela tiden under din förlossning. I och med schema och skiftbyten och beroende på hur lång din förlossning tar så kan barnmorskan bytas ut. Du ska känna dig trygg med din barnmorska och hur hen hanterar förloppet. Prata med personal eller be din partner göra annars. Det är också en barnmorska du har gått till på MVC och barnmorska som du möter på eftervården.

BB – det är till BB ni kommer när det är dags att föda barn och man vet att ni är den aktiva förlossningsfasen

BVC – står för barnvårdscentral och det är här ditt barn kommer vara inskrivet fram till skolåldern för att följa utvecklingen. En första kontroll av det nyfödda barnet görs här bara några dagar efter födseln.

CTG – med hjälp av CTG kan personal på förlossningen registrera barnets hjärtljud. Kontroller som kommer göras regelbundet under er förlossning.

Doula – vill man kan man ha en doula med sig under förlossningen. En doula är ingen barnmorska utan en person som kan ge den födande kvinnan med partner stöd och information under förlossningens gång.

Eftervården – till eftervården kommer ni efter förlossningen och barnet är fött. Här får ni eget eller delat rum och stanna kvar så länge som bestäms i samråd med barnmorska och läkare. Här finns utbildad personal som kan hjälpa er vid behov och frågor. Hur det ser ut mer specifikt skiljer sig från olika sjukhus. Kolla med din barnmorska på MVC för mer frågor.

EKG – om CTG visar att hjärtfrekvensen inte är som den ska på barnet under förlossningen så kan förlossningsläkare ta EKG för att närmre analysera barnets hjärtljud.

Epidural – är en medicinsk form av smärtlindring som kan ges till den födande kvinnan. Det är en ryggbedövning som sprutas in i ryggen av narkosläkare. Bestäms i samråd med barnmorska på förlossningen huruvida när och om det ska tas.

Förlossningsbrev – förlossningsbrev kan du skriva och ta med dig till BB när det är dags att föda. Här kan du formulera dina funderingar inför förlossningen, önskemål, oro osv. Be din partner att lämna över och gå igenom om du hellre vill.

Förvärkar – många kvinnor känner av någon form av förvärkar. Det är kroppens sätt att träna inför förlossningen och vissa känner av de tidigt redan från vecka 30 och andra känner aldrig av de. De kan också upplevas väldigt olika i styrka men oftast har de någon form av regelbundenhet till skillnad från sammandragningar.

Havandeskapsförgiftning – havandeskapsförgiftning kan drabba gravida kvinnor och är vanligast efter vecka 34. Symptom kan vara huvudvärk, svullnad och högt blodtryck. Det är oftast en lindrig variant men kan vara allvarligare former så prata med din barnmorska på MVC vid oro.

Igångsättning – ibland sker komplikationer under graviditeten så att en förlossningen behöver sättas igång på medicinsk väg. Då pratar man ofta om en igångsättning. Detta görs alltid i samråd med barnmorska och läkare och man får mycket information i förväg om hur den går tillväga. Anledningar kan till exempel vara havandeskapsförgiftning, överburenhet (efter graviditetsvecka 43) eller akuta tillstånd hos mamma eller barn.

Lustgas – är en medicinsk smärtlindring och den vanligaste vid förlossningar i Sverige som man andas in genom en mask eller ett rör. Tas i samråd med barnmorska på förlossning.

Profylaxandning – är en andningsmetod för att andas och slappna av på rätt sätt i samband med en förlossning för att lindra smärtan. Finns kurser att ta för blivande föräldrar som är nyfikna. Idag är det ganska vanligt att man inför en förlossning tränar någon form av profylax.

Sammandragning – är livmodermuskelns sätt att träna inför förlossningen. När den drar ihop sig får man en sammandragning och det är vanligt under graviditeten. De brukar inte göra ont och de brukar ge med sig om man vilar och tar det lugnt ett tag. Om de gör ont kan de vara att de gått över till förvärkar.

Sätesbjudning – är när fostret ligger med rumpan ner istället för det normala huvudet. Görs detta inför en förlossningen så tas alltid beslut i samråd med barnmorska och förlossningsläkare om man ska vidare med vaginal förlossning eller om kejsarsnitt ska genomföras.

Värk – en värk är när förvärk går över i regelbundenhet och kommer tätare. Alla upplever värkar olika men många beskriver de som stark mensvärk. När de blir tätare och kraftigare är det dags att åka in till förlossningen.

Därför dör kvinnor av att föda barn

Orsaker till mödradödlighetI Sverige är det väldigt sällsynt att kvinnor dör när de föder barn. Men på andra håll i världen är verkligheten en annan. I detta inlägg tänkte jag fokusera på varför.

Dålig mödravård

Regelbundna kontroller hos en barnmorska under graviditeten gör att man ofta kan upptäcka problem i god tid innan förlossningen. Det kan handla om hur barnet ligger i magen eller upptäcka infektioner så att man antingen kan försöka åtgärda problemen innan födseln eller tänka på dem när man planerar förlossningen.

Bristande förlossningsvård

Att föda barn utanför sjukhus är en risk, men många kvinnor i världen har inget val. Många har inte ens tillgång till utbildad barnmorska i samband med förlossningen utan får klara födseln själv eller tillsammans med familjen.

Enligt UNICEF står blödningar, infektioner, högt blodtryck och farliga aborter för 80% av alla fall av mödradödlighet.

Varför har då inte kvinnorna möjlighet att föda på sjukhus? Svaret varierar givetvis från fall till fall men detta är några av skälen:

För långt till sjukhus eller vårdcentral

Kan inte ta sig till sjukhus eller vårdcentral av olika anledningar, fordon kanske saknas eller så har man inte pengar att finansiera transporten.

De har inte råd med vård

Vården kan vara för dyr eller så har kvinnorna inte råd med transporten till sjukhus.

Komplikationer

Komplikationer under förlossningen kan vara livshotande. Här är några av de saker läkare kan hjälpa till med om det skulle uppstå livshotande komplikationer under förlossningen:

Blodtransfusioner
Kejsarsnitt
Blodstoppande läkemedel
Operation

Ovanstående hjälp kan tex behövas om barnet ligger fel i magen och inte kan födas fram vaginalt, om moderkakan ligger fel, lossnar eller inte kommer ut efter förlossningen och om livmodern brister.

På ett sjukhus är ofta hygienen mycket bättre än under en hemförlossning, vilket minskar risken för infektioner.

Tyvärr är det dock så att många sjukhus håller dålig standard och saknar tillräckligt med resurser för att rädda liv. Enligt Amnesty handlar det inte heller bara om resurser, utan också om det bemötande kvinnor möter i vården. I en del länder blir kvinnor otrevligt behandlade vilket får dem att avstå från att söka vård vilket i sin tur leder till större risk för kvinnornas liv när de väljer att föda hemma istället eller göra osäkra aborter.

Lagstiftning om aborter

Olagliga aborter är en av orsakerna till de höga siffrorna för mödradödligheten. På vissa håll i världen är abort olagligt vilket innebär att många kvinnor måste söka sig utanför det officiella sjukvårdssystemet för att få aborten utförd. Detta sätter dem i stor fara då de måste förlita sig på att den som utför aborten vet vad denne sysslar med. De hygieniska förhållandena brister dessutom ofta vid illegala aborter och därmed riskerar kvinnan att drabbas av allvarliga infektioner.

Övriga orsaker

Jag har redan nämnt fattigdom som en orsak till att många kvinnor inte har möjlighet att föda barn på sjukhus eller med stöd av en barnmorska. Men fattigdom gör också så att kvinnor inte har råd med mediciner som kan vara livsviktiga.

Andra orsaker till mödradödlighet i världen är tonårsgraviditeter och att kvinnorna bär på olika obehandlade sjukdomar som exempelvis HIV och att man inte har tillgång till preventivmedel så att man kan skydda sig från att bli gravid.

Slutsats

Sjukvården räddar liv! Genom mödrahälsovård där man följer kvinnan under graviditeten så kan man upptäcka komplikationer i tid och vid en sjukhusförlossning finns resurser att sätta in om läget blir akut. Så ser det i alla fall ut i Sverige och jag önskar att den tryggheten fanns för alla kvinnor världen över och det är något som är värt att sträva efter.