Klipp, episotomi eller perineotomi. Olika benämningar men de har samma funktion – att klippa ett snitt för att underlätta förlossningen. Tanken med denna åtgärd är att man gör ett snitt på kvinnan som föder, mellan vaginan och analöppningen för att få mer plats när barnet ska ut. Det är en relativt vanlig procedur runt om i världen, samtidigt som det är ett mycket omdiskuterat ingrepp.

Med ett klipp, som det vanligtvis kallas, så förstoras öppningen på den födande kvinnan. Tanken är att barnet kommer ut lättare och att det blir en enklare födsel. Snittet görs genom den hud och de muskler som finns i mellangården och sys sedan ihop av läkare. Komplikationerna efteråt är dock problematiska och många kvinnor får problem med fler bristningar efteråt.

Proceduren började genomföras med tanke på modern, att ett kirurgiskt rent snitt läker bättre än en naturlig bristning. Problemet blir dock att ett snitt kan ge följder som djupare bristningar och problem med vävnader längre in i kroppen och musklerna. En naturlig bristning kan ge ytligare bristningar som läker lättare. Man kan likna det med en bit tyg: om du skär ett snitt i kanten av tyget så är det lättare att riva sönder, än om det bara är fransigt i kanten.

Dessa procedurer används som sagt ganska flitigt i många delar av världen, och det är inte ovanligt att kvinnan sys ihop för hårt efteråt. Detta kallas för ”husband stitch” och syftar på att läkaren syr ihop vaginan för tight i förhoppning om att det sexuella umgänget ska bli mer njutbart efteråt. Problemet här, förutom att det är ett felaktigt ingrepp utan kvinnans medgivande, är att det inte läker rätt. Öppningen blir visserligen mindre och kanske blir detta mer njutbart för en potentiell manlig partner, men det förstör mycket för kvinnan. Läkeprocessen tar längre tid, musklerna försvinner och hennes känsel försvinner även den. Samlag blir obekvämt, smärtsamt och inte längre njutbart.

Som ni ser är problematiken kring detta stor. Med husband stitch blir objektifieringen av kvinnan ännu tydligare, eftersom ingreppet syftar på att i första hand tillfredsställa mannen i förhållandet. Ett kirurgiskt snitt innebär också en stor risk för infektioner, som verkligen inte behövs efter en förlossning.

Än en gång, medvetenhet ger kunskap och med kunskap blir förhållandena för kvinnorna bättre.

Förutom att kvinnor löper risk att dö i samband med förlossningen så riskerar de att drabbas av förlossningsskador. Dessa kan vara mer eller mindre allvarliga. Ofta kan en skicklig läkare åtgärda skadan, men då krävs att kvinnan får adekvat vård i tid. Om en allvarlig förlossningsskada förblir obehandlad kan det leda till allvarliga men som urin- och avföringsläckage, infektioner, smärta med mera.

Det är inte bara efter förlossningen det är viktigt att kvinnor får hjälp med sin skada, det är också viktigt med uppföljning och om det behövs, även ytterligare operationer. Men det bästa medlet mot förlossningsskador är det förebyggande arbetet. Enligt undersökningar så kan barnmorskor använda sig av olika metoder som skyddar kvinnor från att drabbas av allvarliga skador i underlivet under förlossningen. Alla förlossningsskador kan givetvis inte förebyggas, men studier tyder på att det finns stora möjligheter att minska risken.

Andra saker som ökar risken för skador är övervikt, hög ålder, att man måste använda sugklocka och tunga barn.

I Sverige är mödradödligheten förhållandevis låg, men förlossningsskador drabbar desto fler. Enligt nya rapporter drabbas varannan kvinna av någon typ av underlivsskada i samband med förlossningen. Allvarliga skador, så kallad total sfinkterruptur, drabbar ungefär 4-5% av kvinnorna, men det finns de som menar att siffran är betydligt högre i verkligheten. De svenska siffrorna jämförs ofta med Finland som har en betydligt lägre andel kvinnor som drabbas av allvarliga förlossningsskador.

Hur ser det då ut globalt? Såhär skriver UNICEF på sin webbsida om mödradödlighet och förlossningsskador:

”För varje kvinna som dör av komplikationer under förlossningen går det ytterligare 20 kvinnor som lider av infektioner, skador och bestående funktionshinder. Många blir aldrig behandlade, vilket kan leda till livslånga smärtor, samt att de får svårt att delta i samhällslivet och blir socialt utstötta” Källa: UNICEF.se

Att drabbas av en förlossningsskada kan alltså leda till katastrof, inte bara i de länder där man blir socialt utstött. Det kan även få enorma konsekvenser för alla kvinnor om man får svårt att jobba, ha ett aktivt och socialt liv eller ha ett sexuellt samliv med sin partner.

I Sverige pågår tack och lov en debatt i ämnet och många bloggar om sina skador vilket ökar kunskapen i samhället och ger andra kvinnor mod att söka hjälp. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att råka ut för en allvarlig underlivsskada i ett land där ämnet är tabu och där jag kanske inte har råd att få läkarvård.

Problemet med förlossningsskador måste uppmärksammas, vården måste få kännedom om hur stort problemet är och vårdpersonal måste börja prata om ämnet så att man kan ta till sig nya rön och implementera nya metoder. Jag tror och hoppas att detta är i full gång och att antalet skador kommer sjunka snabbt inom en snar framtid.

I Sverige har vi förutom större öppenhet också ett större skyddsnät som fångar upp oss när vi får problem. Vi har till exempel nästan gratis sjukvård och de flesta har en bra försäkring som går in och stöttar ekonomiskt vid olycksfall, du kan läsa mer om försäkringar hos alltomspara.se. Man kan också söka ersättning enligt patientskadelagen hos Löf som står för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag om man råkar ut för en vårdskada, dock är det långt ifrån säkert att man beviljas ersättning, men möjligheten finns att få sin sak prövad.

Om du är gravid finns det dessutom speciella försäkringar att teckna för dig och ditt ofödda barn, så kallad graviditetsförsäkring.  Har du en sådan försäkring kan du eventuellt få ersättning för förlossningsskador, kolla med försäkringsbolaget eller läs försäkringsvillkoren.  Dessutom har alla som jobbar rätt att söka sjukersättning från Försäkringskassan om vi blir sjukskrivna och inte kan jobba.

Detta skydd står många kvinnor i världen helt utan och det måste ändras.

För oss som föder barn i Sverige kan det finnas många nya ord vi möts av under förlossningen. Och det kan kännas skönt att känna att man har lite koll på läget. Föder man barn i andra delar av världen där det inte är samma fokus på kvinna och barn ser det tyvärr inte likadant ut men förlossningsvården i Sverige är väldigt inriktad på att du som födande ska känna dig aktiv i dina beslut som du tar tillsammans med en barnmorska eller förlossningspersonal. Jag tänkte börja med att ge er en liten ordlista på vanliga ord inom mödra- och förlossningsvård. Förlossningens A – Ö med ord som kan vara skönt att känna till.

Akupunktur – är en smärtlindring som kan ges till kvinnan under förlossningen. Ges främst under latensfasen och öppningsfasen.

Barnmorska – under en förlossning på sjukhus så är det alltid en barnmorska som är ansvarig för dig. Barnmorskan har oftast flera födande kvinnor samtidigt och är inte närvarande hela tiden under din förlossning. I och med schema och skiftbyten och beroende på hur lång din förlossning tar så kan barnmorskan bytas ut. Du ska känna dig trygg med din barnmorska och hur hen hanterar förloppet. Prata med personal eller be din partner göra annars. Det är också en barnmorska du har gått till på MVC och barnmorska som du möter på eftervården.

BB – det är till BB ni kommer när det är dags att föda barn och man vet att ni är den aktiva förlossningsfasen

BVC – står för barnvårdscentral och det är här ditt barn kommer vara inskrivet fram till skolåldern för att följa utvecklingen. En första kontroll av det nyfödda barnet görs här bara några dagar efter födseln.

CTG – med hjälp av CTG kan personal på förlossningen registrera barnets hjärtljud. Kontroller som kommer göras regelbundet under er förlossning.

Doula – vill man kan man ha en doula med sig under förlossningen. En doula är ingen barnmorska utan en person som kan ge den födande kvinnan med partner stöd och information under förlossningens gång.

Eftervården – till eftervården kommer ni efter förlossningen och barnet är fött. Här får ni eget eller delat rum och stanna kvar så länge som bestäms i samråd med barnmorska och läkare. Här finns utbildad personal som kan hjälpa er vid behov och frågor. Hur det ser ut mer specifikt skiljer sig från olika sjukhus. Kolla med din barnmorska på MVC för mer frågor.

EKG – om CTG visar att hjärtfrekvensen inte är som den ska på barnet under förlossningen så kan förlossningsläkare ta EKG för att närmre analysera barnets hjärtljud.

Epidural – är en medicinsk form av smärtlindring som kan ges till den födande kvinnan. Det är en ryggbedövning som sprutas in i ryggen av narkosläkare. Bestäms i samråd med barnmorska på förlossningen huruvida när och om det ska tas.

Förlossningsbrev – förlossningsbrev kan du skriva och ta med dig till BB när det är dags att föda. Här kan du formulera dina funderingar inför förlossningen, önskemål, oro osv. Be din partner att lämna över och gå igenom om du hellre vill.

Förvärkar – många kvinnor känner av någon form av förvärkar. Det är kroppens sätt att träna inför förlossningen och vissa känner av de tidigt redan från vecka 30 och andra känner aldrig av de. De kan också upplevas väldigt olika i styrka men oftast har de någon form av regelbundenhet till skillnad från sammandragningar.

Havandeskapsförgiftning – havandeskapsförgiftning kan drabba gravida kvinnor och är vanligast efter vecka 34. Symptom kan vara huvudvärk, svullnad och högt blodtryck. Det är oftast en lindrig variant men kan vara allvarligare former så prata med din barnmorska på MVC vid oro.

Igångsättning – ibland sker komplikationer under graviditeten så att en förlossningen behöver sättas igång på medicinsk väg. Då pratar man ofta om en igångsättning. Detta görs alltid i samråd med barnmorska och läkare och man får mycket information i förväg om hur den går tillväga. Anledningar kan till exempel vara havandeskapsförgiftning, överburenhet (efter graviditetsvecka 43) eller akuta tillstånd hos mamma eller barn.

Lustgas – är en medicinsk smärtlindring och den vanligaste vid förlossningar i Sverige som man andas in genom en mask eller ett rör. Tas i samråd med barnmorska på förlossning.

Profylaxandning – är en andningsmetod för att andas och slappna av på rätt sätt i samband med en förlossning för att lindra smärtan. Finns kurser att ta för blivande föräldrar som är nyfikna. Idag är det ganska vanligt att man inför en förlossning tränar någon form av profylax.

Sammandragning – är livmodermuskelns sätt att träna inför förlossningen. När den drar ihop sig får man en sammandragning och det är vanligt under graviditeten. De brukar inte göra ont och de brukar ge med sig om man vilar och tar det lugnt ett tag. Om de gör ont kan de vara att de gått över till förvärkar.

Sätesbjudning – är när fostret ligger med rumpan ner istället för det normala huvudet. Görs detta inför en förlossningen så tas alltid beslut i samråd med barnmorska och förlossningsläkare om man ska vidare med vaginal förlossning eller om kejsarsnitt ska genomföras.

Värk – en värk är när förvärk går över i regelbundenhet och kommer tätare. Alla upplever värkar olika men många beskriver de som stark mensvärk. När de blir tätare och kraftigare är det dags att åka in till förlossningen.